Stomi på 5 minuter.

Att leva med en påse på magen.

Ca 40 000 svenskar lever i dag med stomi – vad vi i dagligt tal kallar ”påse på magen”.
Stomin gör det möjligt att leva vidare efter svår sjukdomeller skada. Men den syns inte utanpå och kunskapen i samhället är låg om vad det egentligen innebär. Ökad öppenhet och mer information kan bidra till att fler får en bild av vad en stomi är – och hur livet med den faktiskt kan levas fullt ut.

Fakta

Olika typer av stomi

Det finns olika typer av stomi, beroende på vilken grundsjukdom som är orsaken. Var man kopplar om i tarmarna påverkar på olika sätt hur stomin och vardagen kommer att fungera.

Ileostomi – tunntarmen leds ut. Innehållet är tunt och vattnigt eftersom det innehåller mycket vätska och kommer ofta kontinuerligt.

Kolostomi – tjocktarmen leds ut. Innehållet är fastare och kan komma mer samlat.

Urostomi – urin leds ut via en del av tunntarmen. Det droppar urin kontinuerligt.

Fakta

Stomi

Ordet kommer från grekiskans stóma, som betyder mun eller öppning.

Fakta

Cancer vanligaste orsaken

Kolorektal cancer är en av de främsta orsakerna till att man blir stomiopererad. Det är ett samlingsnamn för cancer i tjocktarmen (kolon) och ändtarmen (rektum) och är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. En stomi kan bli nödvändig både som en del av behandlingen och för att avlasta tarmen efter operation. Andra orsaker är inflammatoriska tarmsjukdomar, som Crohns sjukdom och ulcerös kolit, eller akuta tillstånd som tarmvred eller skador. En stomi kan vara tillfällig eller permanent. När en del av tarmen behöver vila eller läka kan den ofta kopplas ihop igen vid en senare operation. När tarmen eller ändtarmen har tagits bort eller inte längre kan fungera normalt blir stomin en varaktig lösning.

Fakta

Från läder till självhäftande engångspåsar

Att få en stomi är en stor förändring, både praktiskt och känslomässigt. Många beskriver en omskakande period där man lär sig nya rutiner och vänjer sig vid kroppens förändring. Samtidigt kan en stomi göra det möjligt att leva vidare, arbeta, resa och delta i vardagslivet. Det som ger kontroll i vardagen är stomibandaget – ett system som samlar upp innehållet och skyddar huden och gör det möjligt att arbeta, träna och leva som vanligt. Samtidigt kräver det anpassning och handlar om att hitta fungerande rutiner och rätt produkter med rätt passform.

Fakta

Att leva med stomi

Fakta

Nej, det gör inte ont

Den del av tarmen som sticker ut utanpå huden är röd eller rosa, blank och fuktig – ungefär som insidan av kinden. Även om det kan se ut så gör den inte ont eftersom man inte har någon känsel i tarmens insida. Efter operationen är stomin ofta svullen, men minskar i storlek de första veckorna. Därefter fortsätter den att förändras i takt med kroppen. Går man upp eller ner i vikt, eller om magens form förändras, kan även stomin ändra storlek, höjd eller riktning. Den kan sticka ut från huden, ligga i nivå med huden eller vara något indragen. Små skillnader kan få stor betydelse i praktiken, till exempel för hur väl bandaget sitter runt stomin och om det riskerar att läcka.

Fakta

Den naturliga vägen kopplas om

När kroppens naturliga tömningsvägar – tarmar, urinblåsa och urinledare – blir skadade, behöver opereras bort på grund av sjukdom eller måste avlastas, kan man ”koppla förbi” dem. Då leder man istället ut avföring eller urin genom ett hål i bukväggen – en stomi. Stomin placeras oftast till höger eller till vänster om naveln, beroende på vilken typ av stomi det handlar om. Innehållet samlas upp i en påse som fästs på huden runt stomin, det som kallas stomibandage. Till skillnad från vår naturliga funktion saknar stomin slutmuskel. Det innebär att man inte kan ”hålla sig” eller själv styra när det kommer något ur stomin – kroppen sköter det automatiskt.